Realitytourism

Mathandling realitywise-ish.

Idag har jag verkligen upplevt Paris från en annan sida. Det pratas ibland (t.ex under nationella provet i sv b) om realityturism, vilket innebär att man lever en vecka, månad, år som till exempel uteliggare i Paris. Jag provade en annan vinkling på det hela, och har haft en hel dag som innesittare.

Slutade jobbet kl 00.00 igår och skyndade mig hem för att dricka vin med mig själv för att senare hooka up med våra svenska kyrkan-homies. Kommer hem och inser att vinkorksöppnaren har Emìlio i sin påse, efter att vi lånat ut den till Krickan. Okej. Jag har vin men ingen öppnare. Gin och rom men inget groggvirke. Desperationen kryper som en kall kåre längs ryggraden. Jag tar till fulknepet och trycker ner korken i flaskan med bakänden på en kniv. Måste man så måste man. Francois hade blivit förtvivlad, men som gammal verdandist har man väl varit med om värre... Tillbringade den kommande timmen med att förfesta hos grannen Facebook. Beger mig ut på gatorna vid 0130snåret, mot Châtelet där jag efter några samtal springer på kompisarna. Hänger med på en pub ett tag (där jag dessutom träffar en bekant gävlebo från f.d. Vasa helt appropå ingenting), drar sedan hem för att stupa kl 05.

Detta utspel i franska natten ledde till att jag lyckades sova til 16 på min lediga dag, riktigt mysigt. Varenda led och lem värkte, så jag kunde med gott samvete ligga och gotta mig och uppleva lite parisisk innesittarturism.

Har städat efter att Joel och Kanako har varit här, det är nog en naturgrundlag att det måste blir asstökigt när man bor 4 människor på 22 kvadrat. Dammtorkat, dammsugit, sorterat, vikt kläder, städat, chattat, mejlat, laddat ned musik, laddat mobiler, inte diskat, inte ätit, inte klätt på mig, inte varit utanför dörren. Måste nog bryta min stugsittarturism och dra ut och handla.

À bientôt!