fredag 21 mars 2008
Kärlek i Mumindalen
Jag har skaffat flickvän. En kort söt kvinna, med finländskt påbrå som alltid får mig att skratta. Söta små skrattgropar och blont hårsvall. Pratar flytande franska, engelska och finska. Ett riktigt litet busfrö på 22 år, som alltid kommer med nya upptåg. Emilio berättar att hon en dag sa:
Vet du vad jag har gjort idag? Jag har slängt sked i slaskhinken, och gömt dem under allt skräp så inte mellanpungen ska se dem! Jag har slängt säkert 35 skedar idag!
Idag så tipsade jag om att krama ur en skurtrasa i ett dräggigt fyllos glas. Det gjorde hon med ett stort leende på läpparna. Liksom spottade i Mellanpungens Fanta. Det är min flicka det. Vi utgör ett bra team. Jag som idémakaren och djävulen, hon som den änglalika söta illmariga flickan. Min flickvän.
Det var på tiden tänker väl de flesta, men lugn nu. Det är inte på riktigt. Det är ett låtsasförhållande. Inte för att jag har ett så kärlekslöst liv att jag fabricerar relationer mellan mig och mina medmänniskor, eller med mina låtsaskompisar för den delen. Det är snarare ett practical joke mot en av arbetskompisar.
Det började idag när jag såg en grekisk gudinna stiga ner från himlen och beställa en Malibu Ananas av mig. En riktig skönhet som knappt pratade engelska, mystiken flödade kring henne. När hon gått sa jag till vår arbetskompis Pannan (AnnamedstorPanna) att jag gått miste om mitt livs kärlek. Då fällde hon kommentaren "Men hon i baren då?" och nickade mot Mumintrollet. Åh fan, tänkte jag. Svartsjuka. Hon har tydligen sett hur kul jag och mumintrollet har och har helt misstolkat vår relation. Det måste man spinna vidare på. Uppe i omklädningsrummet går jag och mumintrollet, båda med på noterna, in tillsammans i ett litet rum där vi har våra skåp och säger att vi vill ha lite privacy. Mumintrollet frågar om vi ska hem till mig eller henne inatt. Pannan är helt såld. Hon går på allt. Managern Luana ropar och frågar om 6 öl som fattas i kassan, som Mumintrollet har tagit betalt i egen ficka. Jag hänger på och Pannan är också där. Hon fäller kommentaren "Värst vad ni är närgångna då..." Sjukt avis.
Helt plötsligt har jobbet fått en helt ny dimension.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
tror jag fick hjärnblödning av förvåning i början faktiskt. luras inte sådär!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
ps. fast det var ju synd att det inte var sant. ds
Skicka en kommentar